Sammy-Sebastian lyckades övertala sin arbetsgivare att få åka till Almedalsveckan igen för att göra en marknadsundersökning. Kanske kunde Tradera öppna sin plattform för ett större utbud av återvunnet material?

– Idén föll mellan stolarna, men jag kunde inte släppa den. Jag invigde min kollega Johannes Schill och vi började utforska marknaden.

Dålig återvinning av plast

Ganska snart fastnade killarna för plast eftersom materialet i dagsläget har låg återvinningsgrad. När upp emot 80–90 procent av allt papper, metall och glas återvinns, stannar plast på den blygsamma siffran av 10–30 procent, beroende på vilka fraktioner man kollar på. Sammy-Sebastian och Johannes började nysta i orsakerna.

– Det stora spillet finns i produktionskedjan, men där har det inte funnits tillräckligt med köpare. Vi kom fram till att det saknades en matchningstjänst så att folk kunde hitta varandra. Genom en marknadsplats trodde vi att vi kunde lösa många av de grundläggande problemen, priser på materialet, kontinuerliga flöden och kvalitet.

När Sammy-Sebastian och Johannes började skissa på idén arbetade de fortfarande heltid. Sebastian-Sammy hade bytt jobb och var nu anställd som analytiker på Dagens Industri. Under 2019 fick de båda möjlighet att ta tjänstledigt ett halvår efter att de antagits till Danske Banks acceleratorprogram + Impact.

– Ändå lyckades vi inte riktigt få snurr på företaget och jag fick gå tillbaka till Dagens Industri. Allt förändrades sommaren 2020, säger Sammy-Sebastian.

Då fick duon besked om att Atomler hade fått finansiering från Vinnova och Energimyndigheten i 16 månader. Sammy-Sebastian och Johannes kunde släppa allt annat och ägna sig helt åt företaget.

Plattformen lanserades i maj 2021 och så här långt har 190 företag registrerat sig. I stort sett alla europeiska länder är med.

– Vi märker att efterfrågan ökar och att andrahandsmarknaden börjar stabiliseras. Nu försöker vi få in mer kapital för att kunna utveckla verksamheten.

Tackar Handelshögskolan

Sammy-Sebastian är innerligt tacksam för allt han lärde sig under sin tid på Handelshögskolan. Utan förståelse för hur man driver ett bolag, hur innovationsprocessen är kopplad till större rörelser på makronivå, hade han stått sig slätt. Han har haft en otrolig nytta av alla strategier och teorier han fick lyssna till i skolbänken, säger han.

– Om jag ska skicka med något till andra studenter så är det vikten av att lära känna sig själv och sina drivkrafter. Vad är det som motiverar dig och vad vill du lämna efter dig på planeten? Fundera på vad du vill göra utifrån svaret på de frågorna. Man behöver inte driva bolag, det finns många sätt att förverkliga sina idéer.

Bilden av sopberget i Albanien finns alltid kvar

Vi skapar inte en bättre värld genom att rulla tummarna. Den insikten fick Sammy-Sebastian Tawakkoli redan som sjuåring. I en av serietidningarna han brukade läsa fanns en uppmaning om att rädda Amazonas regnskogar.

– Det var första gången jag fattade att människors engagemang kunde leda till en förändring. Sedan dess har tanken funnits med som en röd tråd i allt jag gör, säger han.

När Sammy-Sebastian Tawakkoli började sina studier på masterprogrammet Innovation and Industrial Management på Handelshögskolan hade han en designingenjörsutbildning bakom sig. På plats i Göteborg ville han kombinera sina kunskaper i produktutveckling med sitt intresse för miljömässig hållbarhet.

– Jag var ganska kritisk till vissa teorier som lärdes ut på Handels. Bland annat kände jag ett behov av att utforska tillväxtbegreppet som jag hade svårt att få ihop med hållbarhet, berättar han.

Eftersom Sammy-Sebastian redan hade erfarenhet av nationsarbete från sin studietid i Lund blev kåren en självklar arena. 2012 drog han, tillsammans med några vänner, igång Handels Students for Sustainability, HaSS, som genast fick fantastisk respons.

– Vi fick en skjuts av att hållbarhetsfrågor hade hamnat i ropet i offentligheten. Skolledningen stöttade oss och vi inledde med en föreläsningsserie med rubriken Varför tillväxt? Vi bjöd in flera tunga namn som Björn Stigson, Sasja Beslik, Åsa Romson, Anders Wikman. Alla ställde upp.

Barnen på sopberget

Sammy-Sebastian drevs av en önskan att kombinera de teoretiska kunskaperna från föreläsningarna med verkligheten. När en av hans kompisar i HaSS kläckte idén om en studieresa till Albanien tände han direkt.

– Det var vår sista termin och det kändes kul att göra något maxat tillsammans. Albanien hade precis gått från kommunism till marknadsekonomi och vi bestämde oss för att undersöka hur förändringen hade påverkat turistindustrin, äganderätten och sophanteringen, säger han.

Bilderna från Albaniens sopdeponi bär han med sig för alltid. Han fick se hur de enorma bergen av avfall lockade till sig fattiga familjer. Hur människor kämpade för att livnära sig på vad andra hade ratat. Allra mest hjärtskärande var alla barn som lekte bland soporna, berättar han.

– När vi startade Atomler hade jag Albanien för ögonen. Vår vision är att öka återvinningsgraden så att det inte ska finnas behov av några sopdeponier i framtiden.

Efter sin examen på Handelshögskolan fick Sammy-Sebastian en tjänst som analytiker på Tradera. Men han kunde inte glömma vad han hade bevittnat under sin resa. Albanienprojektet hade inte bara resulterat i en rapport – som presenterats på skolan och under Almedalsveckan – det hade också gett honom mycket på ett personligt plan.

– Hela projektet bottnade i nyfikenhet och det fanns en ren glädje i genomförandet. Jag ville fortsätta på det spåret, säger han.

Sammy-Sebastian lyckades övertala sin arbetsgivare att få åka till Almedalsveckan igen för att göra en marknadsundersökning. Kanske kunde Tradera öppna sin plattform för ett större utbud av återvunnet material?

– Idén föll mellan stolarna, men jag kunde inte släppa den. Jag invigde min kollega Johannes Schill och vi började utforska marknaden.

Dålig återvinning av plast

Ganska snart fastnade killarna för plast eftersom materialet i dagsläget har låg återvinningsgrad. När upp emot 80–90 procent av allt papper, metall och glas återvinns, stannar plast på den blygsamma siffran av 10–30 procent, beroende på vilka fraktioner man kollar på. Sammy-Sebastian och Johannes började nysta i orsakerna.

– Det stora spillet finns i produktionskedjan, men där har det inte funnits tillräckligt med köpare. Vi kom fram till att det saknades en matchningstjänst så att folk kunde hitta varandra. Genom en marknadsplats trodde vi att vi kunde lösa många av de grundläggande problemen, priser på materialet, kontinuerliga flöden och kvalitet.

När Sammy-Sebastian och Johannes började skissa på idén arbetade de fortfarande heltid. Sebastian-Sammy hade bytt jobb och var nu anställd som analytiker på Dagens Industri. Under 2019 fick de båda möjlighet att ta tjänstledigt ett halvår efter att de antagits till Danske Banks acceleratorprogram + Impact.

– Ändå lyckades vi inte riktigt få snurr på företaget och jag fick gå tillbaka till Dagens Industri. Allt förändrades sommaren 2020, säger Sammy-Sebastian.

Då fick duon besked om att Atomler hade fått finansiering från Vinnova och Energimyndigheten i 16 månader. Sammy-Sebastian och Johannes kunde släppa allt annat och ägna sig helt åt företaget.

Plattformen lanserades i maj 2021 och så här långt har 190 företag registrerat sig. I stort sett alla europeiska länder är med.

– Vi märker att efterfrågan ökar och att andrahandsmarknaden börjar stabiliseras. Nu försöker vi få in mer kapital för att kunna utveckla verksamheten.

Tackar Handelshögskolan

Sammy-Sebastian är innerligt tacksam för allt han lärde sig under sin tid på Handelshögskolan. Utan förståelse för hur man driver ett bolag, hur innovationsprocessen är kopplad till större rörelser på makronivå, hade han stått sig slätt. Han har haft en otrolig nytta av alla strategier och teorier han fick lyssna till i skolbänken, säger han.

– Om jag ska skicka med något till andra studenter så är det vikten av att lära känna sig själv och sina drivkrafter. Vad är det som motiverar dig och vad vill du lämna efter dig på planeten? Fundera på vad du vill göra utifrån svaret på de frågorna. Man behöver inte driva bolag, det finns många sätt att förverkliga sina idéer.

Bilden av sopberget i Albanien finns alltid kvar

Vi skapar inte en bättre värld genom att rulla tummarna. Den insikten fick Sammy-Sebastian Tawakkoli redan som sjuåring. I en av serietidningarna han brukade läsa fanns en uppmaning om att rädda Amazonas regnskogar.

– Det var första gången jag fattade att människors engagemang kunde leda till en förändring. Sedan dess har tanken funnits med som en röd tråd i allt jag gör, säger han.

När Sammy-Sebastian Tawakkoli började sina studier på masterprogrammet Innovation and Industrial Management på Handelshögskolan hade han en designingenjörsutbildning bakom sig. På plats i Göteborg ville han kombinera sina kunskaper i produktutveckling med sitt intresse för miljömässig hållbarhet.

– Jag var ganska kritisk till vissa teorier som lärdes ut på Handels. Bland annat kände jag ett behov av att utforska tillväxtbegreppet som jag hade svårt att få ihop med hållbarhet, berättar han.

Eftersom Sammy-Sebastian redan hade erfarenhet av nationsarbete från sin studietid i Lund blev kåren en självklar arena. 2012 drog han, tillsammans med några vänner, igång Handels Students for Sustainability, HaSS, som genast fick fantastisk respons.

– Vi fick en skjuts av att hållbarhetsfrågor hade hamnat i ropet i offentligheten. Skolledningen stöttade oss och vi inledde med en föreläsningsserie med rubriken Varför tillväxt? Vi bjöd in flera tunga namn som Björn Stigson, Sasja Beslik, Åsa Romson, Anders Wikman. Alla ställde upp.

Barnen på sopberget

Sammy-Sebastian drevs av en önskan att kombinera de teoretiska kunskaperna från föreläsningarna med verkligheten. När en av hans kompisar i HaSS kläckte idén om en studieresa till Albanien tände han direkt.

– Det var vår sista termin och det kändes kul att göra något maxat tillsammans. Albanien hade precis gått från kommunism till marknadsekonomi och vi bestämde oss för att undersöka hur förändringen hade påverkat turistindustrin, äganderätten och sophanteringen, säger han.

Bilderna från Albaniens sopdeponi bär han med sig för alltid. Han fick se hur de enorma bergen av avfall lockade till sig fattiga familjer. Hur människor kämpade för att livnära sig på vad andra hade ratat. Allra mest hjärtskärande var alla barn som lekte bland soporna, berättar han.

– När vi startade Atomler hade jag Albanien för ögonen. Vår vision är att öka återvinningsgraden så att det inte ska finnas behov av några sopdeponier i framtiden.

Efter sin examen på Handelshögskolan fick Sammy-Sebastian en tjänst som analytiker på Tradera. Men han kunde inte glömma vad han hade bevittnat under sin resa. Albanienprojektet hade inte bara resulterat i en rapport – som presenterats på skolan och under Almedalsveckan – det hade också gett honom mycket på ett personligt plan.

– Hela projektet bottnade i nyfikenhet och det fanns en ren glädje i genomförandet. Jag ville fortsätta på det spåret, säger han.